Frihet, gud vilket underbart ord. Tänk om man var fri, fri från allt , fri från all sorg allt som tynger ner en. Tänk friheten att kunna göra vad man vill utan att behöva tänka på andra människors åsikter och omdömen. Jag är så trött på de, låt mig göra va jag vill och skit i att bry er ! Jag blir så less på att folk tror jag är deprimerad elr håller på att få ätstörningar, så är det inte att vara ledsen ingår bara i min vardag. Med mitt liv måste det göra det, jag kan inte leva glad jämt med skilda föräldrar som hatar varandra, en mamma som är svårt sjuk men kämpar på med livet och försöker leva normalt och med mina minnen från barndomen de är helt omöjligt. Jag måste få vara tyst och frånvarande ibland utan att folk ifrågasätter det. Att vara ledsen hör till vardagen för mig vet inte om jag skulle klara utav att leva utan det, jag vet inte hur de är, har levt med de sen jag var 5 år då min pappa svek våran familj. De var så allt SKIT började i mitt liv sen har det bara rullat på en sak i taget ibland en helhög dirkek men de har aldrig vart ett uppehåll så att man har kunnat vara helt lycklig för en stund de har allt funnit något som trygt ner en lite...