Min värta natt någonsin, har bara gråtit å gråtit och inte sovit en sekund. Mammas besked om att de var nå konstigt med cancern gjorde mig så extremt rädd, fick panik, tårarna bara spruta och jag blev ja de går inte änns att förklara hur jag känner mig. Sitter här med röda svulna ögon och tårarna kommer då och då än. Åh de svider nå extremt i ögonen... Och nu blir det att¨åka ner till Forshaga, får se hur det går, vet inte om ja klarar att bo ifrån mamma nu när allt är som det är. Men hoppas med  all min kraft som finns kvar att jag ska klara det, för jag vill ju inte lämna Forshaga. Ja nu är det bara å vänta på att mamma får en tid på rönken för att se va de  är som inte står rätt till, de kan vara så lätt som bara en inflamation runt om till någon som jag inte änns vågar tänka på. Men blir så jävla arg hon ska väl inte behöva köa för det, hon kunde väl ha fått tagit rönken redan igår när dom såg att något var fel.
Så ja just nu är mitt liv rätt så meningslöst...

Var och klippte mig idag på Saolnog Pop i Top, ett riktigt bra ställe strevlig personal och en väldigt fräch lokal ! Jag rekomenderar starkt. Blev nöjd med håret, fast det har jag blivit alla gånger ja klippt mig där. Fixade även till min mainkyr där, eftersom min kära hund hade sabbat höger tumme i hörnet. Men de är fixat nu, har man hund får man stå ut. Efter klippningen mötte vi upp Robin och gick å tog en fika på mingel, efter det drog vi iväg å bowla. Och eftersom jag är en naturbegåvning på bowling vann jag ! HAHA !
Sen bar det av hemmåt...

För det första hade jag sov problem inatt, kunde inte sova, lyckades väl somna runt 5 iallafall, jag blev så jäkla irriterad så ja hade ner mobilen på golvet så batteriet flög ur. Och som pricken över i:et så kommer mamma åå väcker mig efter 5 timmars sömna, hon har inte väckt mig på hela sommarlovet, men självklart idag. Men aja, jag får en längre dag, de är positiva !! Ja va kommer då denna tisdag att innehålla, jo 30 min sola i solarium, sen fixa med maikyren på salong pop i top, efter det åker vi till Forsbacka och hälsa på min hund Leo som bor där hos sin fodervärd. Leo kommer göra mig sällakap ner till Forshaga nu i början ska få han i toppform tills vi ska till sofiero och tävla med han, han är nämligen ett riktigt mat freak och äter allt och hans fodervärd Eva tycker om att mata han så han är alltid lite tjock, men de ska vi ändra på. Så alla forshaga vänner ni får sakna Tayra lite till och bli vän med Leo istället ! hehe.. Ska få lite saker av Eva till lägenheten oxå, hon är för snäll ! Efter det bär de av på bil-bingo med mamma, mormor och syskonen! Väl hemma sen, tänkte jag plugga lite rester !

Denna dag har även bestått av att hjälpa mamma uppe på kliniken, sen vart de hem en snabbis, duscha sen raka vägen in till Gävle, mamma jobba där på eftermiddagen så då passade jag på att följa med in och umgås med kusin en stund. Sedan gick jag och mötte pappa utanför resturang kungshallen, han ringde igår å undrar om ja hade lust att gå ut och äta. Och varför inte, de är ju alltid godare än hemma. Men jag förtod att de var något han hade i baktanke med de. Och de hade han, för sen på vägen hem stanna vi till och hade ett långt samtal. Var faktiskt riktigt skönt att släppa ut lite inom sig.

Sitter är i min ensamhet, medans mamma å elin far runt som dårar i huset veet e fan va dom håller på med, men något mkt viktigt verkar de som, hör de på stegen de är väldigt bestämda. Och då å då, kommer de ett hanna, kan du kolla de elr göra de.  Ja livet har ju förändrats nu sen mamma vart sjuk, man måste tänka och göra saker man inte ens la märke till förr, sånt som mamma gjorde utan att säga något. Sånt som NORMALA mammor klarar själva utan hjälp. T.ex som att bära upp dammsugaren för trappen, bära in sin handväska ur bilen, kunna handla själv utan att någon måst evara med å bära påsarna till bilen om de blir tungt, dammsuga nästan överhuvetaget, bädda en säng, springa. Allt de och mkt mer är saker som min mamma inte klarar av elr måste ha hjälp med, sånt dom gör att livet i allmänhet blir så mkt konstigare och man får en känns av att man lever i en slags overklig värd där allt bara är konstigt och fel. Vad mamma än ska göra blir hon påminnd av sjukdomen, och känner en smärta, ibland starkare elr mindre, men den finns där i stort sätt varje gång hon anstränger kroppen lite. De gör att mitt liv min vardag blir så mkt mer annorlunda. Bara de att höra mamma ropa ute från bilen att hon måste ha hjälp med att bära in väskan skär i hjärtat och gör så att man får tårar i ögonen, tårarna ligger där bakom ögonen och trycker, men de hålls tillbaka hela tiden, vill inte visa min mamma att jag inte mår bra av de hela utan jag visar bara henne en sida av den glada och spraliga Hanna och låsas som om att hjälpa henne med allt är helt naturligt. Men innerst inne önskar jag bara att allt var som vanligt igen som de var för exakt ett år sen, när vi hade ett normalt liv ! Ett sånt liv som man vill ha. Men som jag aldrig mer kommer att få tillbaka, eftersom mamma aldrig kommer att bli helt frisk från sin cancer. JAG HATAR VERKLIGEN DEN JÄVLA SJUKDOMEN! Skulle göra vad som helst för att den försvann. Och om de nu inte skulle räcka med att min mamma är sjuk så har nu även min älskade farfar blivit jätte sjuk i cancer, sällan min otur, kommer en hemskhet rullar de bara in fler när de ändå är igång, de räcker ju självklart inte med en grej, de gör de ju aldrig. Fattar inte hur allt jämt ska vara så jävla fel för mig. Att två som står mig nära ska vara sjuka i en obotlig sjukdom kan man ha mer maximal otur....

Guitar hero för hela slanten ikväll men Amanda & Linnéa, Jäklar va vi ska knodda å bli grymma på de så vi kan glänsa sen senare inför andra, PAHAHA. Men vi har ju en bit kvar eftersom vi enbart har klarat en endå låt på medium och inte äger på easy men man ska väl börja någonstan elr hur ?!

Men sen kan jag inte förstå hur ett tv-spel kan vara så beroende framkallande och kul som de verkligen är. han ska ju bara pricka in några ringar för du spelar ju inte på riktigt, men de är väl tävlingsmänniskan i en som vaknar till liv och blir Djävulskt taggad. Men nu räcker de nog för oss för idag, ska gå å ta en kvällsfika å sen blir det nog att prata skit å sova.

Natti !

Jag och Linnéa fick våran överraskning av Amanda & Carro igår. Gullungarna bjöd oss på China. Så himmla snällt och gulligt av dom. Julia, Joline och Elin var oxå med och gjorde oss sällskap, efter det tog vi tåget till ockelbo, och sedan vidar på moped hem till Amanda. Och de var nog bland de värsta jag gjort på länge satt tre stycken på en väspa och så körde Amanda som en galning, upp och ner för trottoarer, ner i diken, ut på gräsmattor, in på skogsvägar, vingla, hade upp benen i luften och Carro bakom mig var ju inte bättre satt å drog i min jacka, å skacka på mig la upp enen i mitt knä å dryga ner sig. Vart så jäkla rätt att jag började gråta å skrek samtidigt, och dom bara kappskratta åt mig. HAHA men lite kul i efterhand är de alt, där satt jag på en mope mellan två idioter å grina och skrek med en skatehjälm på huvudet, måste sätt hur kul ut som helst å vi måste ha hörts på långa vägar... Men väl hemma hos Amanda efter em skräckåktur satte vi oss nere i poolhuset och spela kort å mösss, sedan klockan 12 vart de nattdopppp !  Bara mys sedan somna nog runt 5 på morgonen. Idag har jag bara myst med brudarna å nu blir det film med Amanda å Linnéa.