närmare en vardag

Mycket som har hänt den senaste veckan, vi har flyttat ur huset helt så nu är det tomt & redo att en ny familj ska få det som sitt hem. Jag har flyttat hem till mig igen efter att ha bott ute i bergby under dessa jobbiga månader & mina syskon har flyttat in hos pappa här i Gävle. Stor omställning men det ska nog bli bra i slutänden.

Nu har nästan alla djuren flyttat hem till sina nya hem, har bara Freja (en whippet) kvar hos mig, men hon ska flytta i slutet av månaden ner till kungsör, hem till en vän till mamma. Navid flyttade förra veckan hem till Familjen Sundqvist, känns så otroligt skönt att han kommer att bo hos vänner till oss, hade aldrig klarat av att skiljas helt från honom. Han är min lilla ögonsten som vi plockade med oss från en stor bondgård i skåne, när mamma & jag var där i augusti förra året. Men jag har ingen möjlihet att ha honom hemma hos mig, jag bor ju som sagt i en lägenhet mitt på stan & han måste få gå ut & jaga råttor typ. Ibland måste man prioritera deras bästa framör vad man vill själv.

Men med mig i lägenheten har jag Nox & RuPert, två kattpojkar som inte är speciellt intresserade av att gå ut så dom passar perfekt som innekatter. Liv bor hos mig för tillfället också men det är bara nu tills slutet av veckan sen ska även hon få vandra över till den andra sidan & få träffa mamma, jag är avundsjuk. Liv har nämligen en lungsjukdom som det inte går att göra något åt & hon svarar inte be medicinen så det finns ingen annan utväg, man har börjat märka nu att hennes lungor inte fungerar som de ska.

Tayra bor för tillfället hos mormor, nu medans Freja bor hos mig, men sen ska jag testa att ta in henne till stan. Är inte hundra på att det kommer att fungera, då hon fortfarande inte har återhämtat sig från sin skada & ska vara stillsam & att lämna henne ensam hemma utan att ha körtslut på henne helt brukar inte fungera allt för bra. Men man kan ju hoppas att den lilla damen har växt på sig lite sedan sist vi hade dom problemen. Man kan ju hoppas att Sue har en lugnande effekt på henne. För Sue är det inge strul allt med att lämna ensam, gud vad man uppskattar det när man haft en hund som inte är 100% på att vara ensam hemma. Eller Sue är så himla enkel på alla plan om man jämför med Tayra. Tayra är en liten tyran men det jag älskar/hatar med henne. Jag bara hoppas på att hennes ben ska bli helt bra nu snart så hon kan få börja leva igen, det har ju varit såhär sedan september förra året...


Nä nog om allt tjat om djur.. Jag har iallafall en lättare känsla i kroppen nu när allt med huset är slut & att jag kan bo i min längenhet & börja om på nytt. Nu blickar jag framåt för att få ett liv igen.

Maan glömmer aldrig, men livet måste gå vidare & man lär sig att leva med sorgen.





NAVID

KOMMENTARER


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: