Inatt drömde jag om dig, jag drömde att allt var som vanligt. Att vi satt i soffan & kollade på CSI som vi brukade, jag hörde din röst så tydligt, precis som att det var verkligt. Din röst ifrån drömmen går runt runt i mitt huvud, jag vill så gärna att drömen ska bli verklig... Det kändes så verkligt, det gjorde verkligen det. När jag vaknade kände jag mig lycklig, jag var glad, kroppen kändes lätt igen & jag hade ro i kroppen. Det varade bara i några sekunder efter att jag slagit upp ögonen, då blev jag påmind om verkligheten, den hemska verkligheten, jag ville bara somna om igen & träffa dig...

Jag lever i min värsta mardöm som jag inte kan vakna ur... Jag vill bara att det här ska vara en dröm & att jag ska vakna snart.. Ingen ska behöva känna den saknad som jag gör efter dig, du var min mamma, min förebil & min trygghet. Utan dig är allt så kallt & trist, visst jag skrattar, jag ler men innerst inne är jag trasig & ledsen. Jag försöker intala mig om att inget blir bättre om jag går runt & tycker synd om mig själv, men ibland kan jag inte låta bli att tycka att det är så jävla synd om mig & att jag har det värst av alla här på jorden....

 

Så mkt val & så mkt beslut som måste tas, jag blir yr, jag vill bara ha allt som jag en gång hade.... Nu till jul så frågade människor mig vad jag önskade mig & jag kom faktiskt inte på något som jag inte hade. Och nu har jag nästan inget av det kvar..... Alla mina älskade djur bara skingras åt olika håll, djur som jag har växt uppp med, familjemedlemmar har dom blivit & nu ska alla bara iväg ifrån mig & jag kan inte göra något för det är det ända  rätta... Jag har ingen möjlighet att behålla alla, det finns inte en chans.

Det känns som om alla ser det som en enkel grej att leta nya hem åt dom, att det är en självklarthet & att det inte är nå smärtsamt alls. Men de människor som känner den riktiga Hanna vet hur nära hjärtat jag håller mina djur, dom är en så stor del av mig & jag hoppas att folk stöttar mig i mina val som jag gör för alla & öven mina val över dem som jag kommer behålla. visst jag blir fast men det är inte så att jag blir låst för resten av mitt liv, jag får försöka få det att gå ihop, jag klarar helt enklet inte av att skiljas från alla. Dom står mig för varmt om hjärtat!